Ångestnatt!!

Fy fasiken vilken natt det har varit!! 

Hela dagen och hela kvällen igår så var allting normalt och som det skulle. 
Innan vi gick upp för att lägga oss så fick Hicka kissat, och hon fick studsa omkring på golvet under tiden jag renbäddade sängen (med hjälp av en Minus och en Thibo som hoppade omkring och skulle "hjälpa"). 
Jag hivade upp Hicka och lade mig under täcket och VAD FAN?! 
Där var en liten kissfläck på täcket. 
Jag tvättade och torkade och skulle lägga mig igen och så var där en till?? 
Jag blev lite irriterad och tog ner henne på golvet igen under tiden som jag torkade den nya fläcken.. 
Hon sprang runt och busade med en strumpa, tills hon fick komma upp igen. 
Det första hon gjorde var att kissa IGEN! 

Då blev jag lite fundersam. Hur mycket kiss kan där vara i en liten chihuahuavalp egentligen? 
Torkade upp, lade mig igen och tro fan att där var en kisspöl till.. 
Torkade och lade mig, igen.. 
Hicka var vid detta laget trött och kom upp och lade sig på min bröstkorg, så som vi alltid ligger när vi ska sova. 
Efter en liten stund så lyfter jag upp henne och ser att hon kissat på sig i sömnen, så hela hon och jag är alldeles dyngsura. 
Vad i helv....? 
Det var bara att gå ner och tvätta av både henne och mig själv. 
Jag virade in henne i handduken och gick upp igen, ordentligt orolig. 
Torkade henne, satte ner henne på sängen (ovanpå handduken) och hon satte sig ner och kissade igen.. 
Vid det här laget var där ju knappt något kvar i henne så där kom inte så mycket. 

Sen bäddade hon omkring på handduken och knorrade ihop sig till en liten boll, suckade och somnade. 
Så där satt jag, halvt upplöst av panik. 
Ensam hemma, mitt i natten, tänk om hon är dödssjuk?! 
Jag har aldrig varit med om en hund som kissar på sig i sömnen, speciellt inte en liten valp! 
Jag bestämde mig där och då att om hon kissade en gång till så skulle jag slänga mig på luren för att hitta första bästa skjuts till djurakuten. 
De följande timmarna låg jag med Hicka på bröstet och noterade varenda andetag hon gjorde. 
Hon hickade till i sömnen en gång och mitt hjärta hoppade nästan upp i halsen, men hon sov lugnt vidare. 
Hon sov som en stock hela natten och behövde inte kissa förrän vid 10tiden, och då kunde hon hålla sig så pass att jag hann sätta ner henne på tidningen. 
Nu verkar allting normalt igen, men gissa vem som kommer vara galet uppmärksam de närmsta dygnen?? 






Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0